räven bakom örat....

 
Balder och jag har kommit in i en riktig träningsperiod nu... Så gött när ryggen är smärtfri och man bara kan köra på...
 
Man blir ganska bortskämd nu när man har egen gård och kan gå o pyssla eller rida när man vill. Ännu mer bortskämd känner jag mig när jag har två ridhus och en superstor utebana att vara på...😊😊
 
Så variationen blir ena dagen i ridhuset, nästa på banan och någon uteritt därimellan. Dressyrpassen flyter på och vi jobbar vidare på att korta upp steget lite och få honom luftigare i fram. Vi fortsätter traggla våra öppnor och det känns som vi fått mera flyt i dom nu. Balder har så otroligt lätt att flytta sig i sidled och det är väldigt lätt att både öppnorna samt sluntorna blir lite vingliga om jag inte sitter mitt över honom. Balder är tekniskt sett ganska svår riden men det känns som de flyter lite bättre. Vi får se till nästa tävling 😁. 
 
I söndags kom den där lilla räven bakom örat fram. Uteritt med Evelina och Lisa. Och helt plötsligt så tvärnitar han. Börjar backa, kasta sig runt o ska hem, stegrar sig och traskar ner i diket. Efter ca 10 minuters tjafsande och människorna som bor i huset kom ut och undrade vad vi gjorde, så hoppade jag av. Han ska banne mig inte vinna. Lite mer tjafs men sen fick jag honom att gå framåt. Vi gick några 100 meter och sedan hoppade jag upp igen ( utan pall 😝). Resten av ridturen fungerade fint. 
 
Det var länge sedan den där räven bakom örat som Balder har tittade fram, men som sagt idag var den där. Balder blir ju bättre o bättre på uteritterna och jag hoppas det tar någon månad igen innan räven dyker upp igen.
 
Imorgon bär det av till Karlstad hästklinik för en check av Balders mun o tänder... Ha det gott 😎